Instruktion 1

Kapitel 1

Instruktion
-- objekt Silas Vinter
-- bevaka
-- ingen kontakt 

Café Volt var Silas oas. Här fanns allt han behövde. Bästa kaffet i stan, minst folk före nio. Inte allt för mycket trafik bland borden, men inte tomt, lagom tempo och inte så stökigt. En perfekt miljö för att kunna skriva sina artiklar och samtidigt få lite puls.

Klockan slog 08:30 och kopp nummer två landar på borden.
Servetrisen säger:
“Mycket jobb idag?”
Silas tittar upp och tar en lite klunk från den rykande koppen.
“Nja, som vanligt, Jag har precis publicerat en dussinartikel om AI, börjar bli lite tradigt.” säger Silas och tittar ner i datorn.
“Jag fattar inte AI om jag skall vara ärlig, vad skall jag med det till?” säger servetrisen och tittar ut över borden på caféet.
“Vart skall jag börja” säger Silas med ett leende på läpparna.
“Nej, det får vi ta en annan dag” säger servitrisen och skyndar bort mellan borden.

Silas tittar ner i datorn och suckar djupt.
I tanken ekar: “Ja, vad skall man med AI till?”

Under de senaste fem åren har Silas Vinter skrivit för nättidningen Raster, om just AI och framtidens teknik. Ett intresse som han haft sedan han var liten. Drömmen om att världen styrs av AI och håller mänskligheten i schack. Ett paradis. Men drömmen har på sistone inte vart lika självklar. När spricker denna bubbla? Fast det spelar ingen roll, rämnar allt så kan han alltid skriva om det ett par år. Alla nya startups som plockat in miljoner i investeringar som helt plötsligt står utan pengar med halvfärdiga produkter som körts över av jättarna. Alla dessa rika som styr denna jävla värld. De som tog Silas far. De som fick hans hårt arbetande pappa att ta sitt liv. Rika svin.

Mobiltelefonen ringer.
“Ja, Silas.”
“Hej, det är jag, Momo.”

Momo.
Skulle du se han så skulle du inte tro att han arbetade som Art Director på Raster. En 28 årig Afghan i klassisk orten-uniform, Adidas från top till tå. En härlig kontrast på möten där kostym var kutym. Men han bar alltid sin backgrund med stolthet, vilket Silas respekterade. Han var bra på sitt jobb, det är det viktiga.

“Ja, vad har du på hjärtat?” sa Silas.
“Jag tänkte bara kolla om du tyckte infografiken funkade till din artikel.”
“Fan, är du redan klar? Jag skickade ju in den för 5 minuter sedan.”
“Bror, jag är snabb, Ingen Raster ingen ro.” säger Momo och kluckar av skratt.“
“Kanske den sämsta hittills.” säger Silas avmätt.
Momo blandar alltid in, och tweakar, svenska ordspråk och fraser. Ibland hysteriskt kul men ofta - rätt usla. Men det är Momo.

“Vänta jag kollar.” säger Silas. “Momo.”
“Yes, bror.”
“Ser fan skitbra ut, vi kör på det. Skickar vidare den på korr direkt.”
“Sweet, kommer du in till kontoret något idag?”
“Troligen i eftermiddag.”
“Bra, skulle hälsa från Frida i receptionen. Du har något brev som låg i vägen för hennes perfekta ordning.”
“Haha, tack för heads up, men vi ses senar.”
“Inshallah”, klick. Momo kopplade bort samtalet.

Silas packade ner datorn och lämnar Café Volt. Väl ute på gatan tänker han.
“Brev, vem fan skickar brev?”

Rapport 2028-05-29
-- objekt: lokaliserad
-- informationsinhämtning pågår

>

Instruktion
-- Rapport om 7 dagar

[[MO-mi]] 12-12